Kvinnliga Akademiker i Vasa firade
sitt 70-års jubileum 20 april 2013 på restaurang il Banco, där 30 personer
deltog i festligheterna. Festligheterna inleddes med skön
klassisk musik och sång av Ulrica Berg och Katrin Lax. Ordförande för Kvinnliga
Akademiker i Vasa Marianne Buss hälsade gästerna välkomna. Förbundets
ordförande, professor Helena Ranta från Institutionen för rättsmedicin vid
Medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet höll festtalet om temat
”Rättvisa för levande – rättvisa för döda” .
Ordförande HvM Marianne Buss gav en
kort översikt över föreningens historia. Kvinnliga Akademiker i Vasa bildades
12.4.1943 med 23 medlemmar. Då hette föreningen Akademiskt Bildade Kvinnors Förbund.
Stiftande medlemmar var lungläkaren Karin Widnäs, som var ordförande i 21 år,
Ingrid West, Lydia Eriksson och Mary Nyqvist. Tandläkare Margaretha Ivars var
föreningens ordförande under åren 1984-2006, i sammanlagt 22 år.
Ordförande Marianne Buss citerade Margaretha
Ivars som skriver i 50-års historiken: ”Först genom ett ansvar, ett aktivt,
personligt och osjälviskt tjänande kan vi komma ett stycke på väg mot en bättre
morgondag och utöva ett inflytande på vår världs framtid”. Marianne Buss ville i sitt
hälsningstal just lyfta fram dessa värderingar, som genomsyrar hela verksamheten
och som Kvinnliga Akademiker i Vasa även framöver vill bistå, den sociala och den
moraliska tilliten. Social tillit har stor betydelse i relationer och kommunikationer mellan människor. Den moraliska tilliten
bygger på synen på världen som en vänlig plats med välmenande människor.
 |
| Ordförande Marianne Buss |
Professor Helena Ranta inledde sitt
festtal med följande ord: ”Ingen fred utan rättvisa, Ingen rättvisa utan
förlåtelse”. Dessa enkla ord påminde henne om ett besök i Kamerun, år 2002, där
hon som medlem i ett internationellt team opererade under den katolska kyrkan.
En smutsig papperslapp med denna text hängde i Kamerun på en informationstavla
bredvid ingången till kyrkan och fäste hennes uppmärksamhet. I hennes tal framkom att man efter
krigsslutet år 1945 trodde att närheten till historiens värsta brott, mordet på
över sex miljoner judar skulle vara ett tillräckligt vaccin att inget sådant
mera sker. Men under våren 1994 mördades 800.000 män, kvinnor och barn i Rwanda
under 100 dagars tid, trots internationell tillvaro.
Som en viktig resolution nämnde
professor Ranta resolutionen Kvinnor, fred och säkerhet från 1325, vilken
antogs av FN:s säkerhetsråd år 2000. Denna resolution syftar till att öka kvinnors
deltagande i arbetet med att förebygga och lösa konflikter. En hållbar fred är
inte möjligt utan kvinnor, vilka under krig blir utsatta för sexuellt slaveri, våldtäkt
och tortyr. Straffriheten för brott mot kvinnor måste upphöra, poängterade
Ranta och fortsatte: Domstolar, åklagare och poliser bör utbildas för att bryta
könsblindheten.
 |
| Professor Helena Ranta (fotograf: Vivi-Ann Myllyniemi) |
Rättsmedicinska undersökningar av
brott mot mänskliga rättigheter, inklusive fastställande av dödssätt och
dödsorsak och en slutlig identifiering av mänskliga kvarlevor är viktiga, inte
enbart ur juridisk synvinkel. För den som överlever brott, men som
förlorat familjemedlemmar och närstående mänskor är det absolut nödvändigt att
få veta vad som hänt med dem. Ranta framförde att dessa mänskor har rätten till
vetskap för att kunna bygga upp ett liv på nytt, se mot framtiden och framför
allt för att kunna bryta hatets och hämndens onda cirkel ”circulus vitiosus”,
som så lätt fortsätter i generationer.
Professor Ranta sammanfattade i sitt
festtal att: ”Vi får aldrig tro att förintelsen inte kan komma igen. Folkmord
är aldrig en slump. Det vi måste minnas är ”Tystnaden talar sitt språk- att
INTE ingripa är
medbrottsligt”.
Kvinnliga Akademiker i Vasa vill
tacka professor Helena Ranta för en lärorik och intressant föreläsning, som
ökade förståelsen för vilket storartat arbete Ranta utför inom FN och
rättsmedicin, för kvinnor och utsatta i världen.
Efter en festlig middag fortsatte
lektor Ruth Lawast att delge sina tankar kring
”Kvinnor jag skulle vilja möta”,
där hon som första kvinna lyfte fram Jesu moder, men också kvinnor ur hennes egen
släkt, som haft stort inflytande på hennes liv. Också denna spegling var
intressant och tankeväckande.
70-års jubiléet och festligheterna
avslutades med allsång under ledning av vice ordförande Gun Jakobsson. ”Längtan
till landet” ljöd högt i festsalen.
Vasa 15.8.2013
Kvinnliga Akademiker i Vasa rf.
Marianne Buss, ordförande
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti